Yogipaltunn

Mer om visioner

Under vår påskresa pratade vi mycket om vikten av visioner. Att kunna och våga se långsiktigt. Om att drömma. Ibland kolliderar olika begrepp. Var det inte här och nu som gällde alldeles nyss? Om jag då tänker långsiktigt förtar jag ju hela upplevelsen av nuet! Elller?

 

Det här kan man ju självklart fundera fram och tillbaka över. Och hitta sin egen väg. 

 

Personligen fungerar jag bäst om jag har en idé som jag vill förverkliga. Och när jag sedan gör det, uppslukas jag totalt av det.  Då har jag satt min prioritering. Det här är viktigt, det här vill jag genomföra. Låt inget annat störa mig. Negativa tankar (eller för den delen negativa människor) och mindre viktiga saker trycks bort. 

 

Sen kommer livet alltid att rulla fram saker framför fötterna som man måste ta sig över. Jag kan stundtals känna att mitt liv är som en enda lång "Wipeout-bana". Det vill säga en hinderbana med löjligt svåra hinder att ta sig över eller under, och som också erbjuder en och annan rejäl käftsmäll. 

 

Men att hela, hela tiden komma tillbaka till "vad är det jag vill?", "hur mår jag bra?" är centralt. Och det kan jag behöva hjälp med. Det får jag genom att prata med vänner som ställer utmanande frågor, genom att lyssna på eller läsa kloka ord, genom att vara i stillhet eller genom att bara sätta igång med något jag längtat efter. Kan vara något pyttelitet, men det kan sätta igång en positiv utvecklingsspiral.

 

Mitt i förra stycket skrev något centralt. Att vara i stillhet. När det inte finns utrymme att tänka en tanke fullt ut. När huvudet inte kan få vara helt tomt och så sakteliga invänta en ny impuls, ja då blir jag tokig. Det här är ett utrymme jag har ansvar för att skapa. För det är sällan någon uppmuntrar en att vara tyst och i ensamhet. Det kan känns hotfullt när någon försvinner in i sig själv. Man kan känna sig utanför och oförstående. Därför försöker jag verkligen kommunicera när jag behöver de här stunderna, men det är inte alltid att jag lyckas. Ibland är jag för socialt utåtriktad, när jag istället vill sluta ögonen och bara andas. Men jag jobbar på det!

 

Som i yogan, allt är en strävan! Jag vet riktningen och rör mig i linje med min önskan. 

 

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Länkar