Yogipaltunn

En dag med liv och död

Jag har nyss haft en dag med liv och död. Först begravning och sedan det första mötet med min guddotter Franka. 

 

Kändes omvälvande. Och fint. Begravning kan man tänka mycket om och kring. Det är sällan någons favorit. Men jag måste ändå säga att det kan bli något fint och varmt. Att det kan få oss att stanna upp en stund och känna vår ändlighet (i alla fall i detta liv).  Självklart beror upplevelsen på vem som begravs och vilken relation man har till den avlidna. Det kan verkligen kännas som att det är en timme man bara måste ta sig igenom. Eller som en timme där man är totalt närvarande med det som är och det blir nästa som en meditation över livet. Att livet kommer under huden. Låter det konstigt?


Det jag tror på är att göra begravningen till en hyllning till den man mist. Att den personens personlighet får skina igenom på alla plan. Från val av kyrka, till program, till präst, till tal, till samlingen efteråt. Att man lyfter fram det goda, även om det gör ont. Då man smärtsamt tydligt blir påmind om vad man mist. Men för mig känns det som det rätta och självklara. 

 

Så till den nyfödda. Fantastiska Franka! Som har en tvillingsyster. Alba. De är bedårande söta flickor och jag är innerligt glad och tacksam över att få vara en viktig person i deras liv. Hoppas på att inte göra dem besvikna. Jag har själv ett par fantastiska gudföräldrar, så min ribba ligger högt!


Ni kan följa tvillingarna genom deras mammas blogg:


http://blogg.loppi.se/ecochicas/

 

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Länkar