Yogipaltunn

Favoritkanna

En kanna hett yogite känns mer än rätt en sådan här frusen morgon. Ska kanske bjuda herr Buddha på trappen. Fast han ser förvånansvärt nöjd ut ändå. Santosha, förnöjsamhet, personifierad. 

 

Dessa fantastisk vinterdagar drar man ur huse till isar och skidspår. Det förstnämnda är inget för mig. Tror inte mina fötter är skapta för skridskor. Det gör ont, händerna fryser och så trillar jag ideligen. En pina helt enkelt. Och jag har försökt! Men jag kan inte låta bli ett snegla lite på skridskoåkare som skrider över isen i en stadig rytm med fokus inom sig själva och en fantastisk fjärd att lägga under sina fötter. 

 

Jag är mycket mer som katten Tom i klippet nedan. 

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Länkar