Yogipaltunn

Smärtkroppen del 2

Jag har tänkt mycket på smärta. Varför vissa saker fortsätter att göra ont trots att det är över. I Eckhart Tolles teori om smärtkroppen har jag fått en större förståelse och medvetenhet kring smärta. Och som du vet är första steget till att ändra något, att bli medveten om det.

 

Som Tolle skriver i boken "En ny jord" (rekommenderas varmt):

 

"För att kunna frigöra sig från smärtkroppen måste man först och främst inse att man har en smärtkropp. Därefter - vilket är ännu viktigare - kommer förmågan att vara tillräckligt alert och närvarande för att lägga märke till smärtkroppen hos dig själv som ett starkt tillflöde av negativa känslor i samband med att den aktiveras."

 

I det första inlägget skrev jag kort om vad en smärtkropp är. En energiform som livnär sig på negativa känslor och tankar. Den gör oss beroende av att vara olyckliga, eftersom den "äter" olycka.

 

Tolle skriver så här om hur det kan vara att upptäcka sin smärtkropp:

 

"Det kan komma som en chock när du för första gången inser att det finns något i dig som periodvis söker känslomässig negativitet och olycka. Du behöver vara ännu mer medveten för att kunna se det hos dig själv än hos andra. När olyckan väl har tagit över dig är det inte bara så att du vill göra slut på den, utan du vill göra andra lika olyckliga som du för att din smärtkropp ska kunna livnära dig på deras negativa känslor.

   Hos de flesta människor har smärtkroppen ett aktivt tillstånd och ett viloläge. När den är i viloläge glömmer du lätt att du bär på ett tungt, mörkt moln eller går omkring med en sovande vulkan inom dig, beroende på innehållet i din specifika smärtkropp. Hur länge den förblir i viloläga varierar från person till person: Några veckor är vanligast, men det kan ofta röra sig om några dagar eller månader. I sällsynta fall kan smärtrkoppen ligga flera år i ide innan den väcks till liv av någon händelse."

 

Vad väcker då en smärtkropp? Min väcks av rädsla. När jag blir rädd aktiveras ett helt paket av negativa tankar som krymper livsutrymmet. Att då kunna se att det är smärtkroppen som är i farten och vill ha massa härlig mat i form av katastrof tankar hjälper mig att separera vad som är rädsla att ta på allvar och obefogad rädsla. 

 

Så här fortsätter Tolle:

 

"Smärtkroppen vaknar ur sin dvala när den blir hungrig, när det är dags att äta. Den kan också väckas när som helst av en händelse. En smärtkropp som behöver mat kan använda en liten obetydlig händelse som en utlösande faktor - något som någon säger, eller till och med en tanke."

 

"Om du har andra människor i närheten, företrädesvis din partner eller nära familjemedlemmar, försöker provocera dem - så att säga trycka på deras knappar - så att den kan livnära sig på de konflikter som uppstår då. Smärtkroppen älskar nära relationer och familjer eftersom det är där den får det mesta av sin näring. Det är svårt att motstå en annan människas smärtkropp om den har bestämt sig för att dra in dig i en reaktion. Den känner instinktivt in dina mest sårbara punkter. Om den inte lyckas första gången försöker den igen och igen. "

 

Intressant tycker jag, att se konflikter på det sättet.

 

Men hur blir man då fri, eller åtminstone friare? Det kan jag inte helt beskriva här, så läs Tolles böcker. Men kort säger han så här:

 

"En fråga som människor ofta ställer är: 'Hur lång tid tar det att bli fri från smärtkroppen?' Svaret är naturligtvis att det beror både på hur stark den är och på hur stark och intensiv personens framväxande Närvaro är. Men det är inte smärtkoppen utan identifikationen med smärtkroppen som tvingar dig att återuppleva det förflutna om och om igen och som håller dig kvar i ett omedvetet tillstånd. En viktigare fråga skulle vara: 'Hur lång tid tar det att bli fri från identifikationen med smärtkroppen?

   Svaret på den frågan är: Det tar ingen tid alls. När smärtkroppen är aktiverad, kom ihåg att det du känner är smärtkroppen i dig. Denna vetskap är den enda som behövs för att bryta din identifikation med den. Och när identifikationen upphör börjar förvandlingen. Den här vetskapen förhindrar att gamla känslor dyker upp och tar över inte vara din inre dialog utan också dina handlingar liksom ditt samspel med andra människor. Det innebär att smärtkroppen inte kan använda dig längre och förnya sig genom dig. Den gamla känslan kanske fortfarande lever kvar i dig ett tag och kommer tillbaka då och då. Ibland kan den också lura dig att identifiera dig med den igen och på så sätt skymma sikten för dig, men inte särskilt länge. När du inte projicerar dina gamla känslor på situationer innebär det att du möter dem direkt inom dig. Det kanske inte är så behagligt, men du dör inte av det. Din Närvaro är mer än kapabel att härbärgera det. Du är inte känslan längre. "

 

Och kom ihåg:

 

"När du känner smärtkroppen, begå inte misstaget att tro att det är något fel på dig. Att göra dig själv till ett problem - det är sådan som egot älskar. Vetskapen behöver följas av acceptans."


Här kan du lyssna på Eckhart Tolle om smärtkroppen:


http://www.youtube.com/watch?v=2PCSe2cqY_w



 

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Länkar