Yogipaltunn

Att gå in när man går ut

I natt buktade fönsterrutorna inåt. Vinden tryckte obarmhärtigt på. Stormen på juldagen. Så imorse var det bara att stiga upp och sätta på de oömma kläderna för att inspektera skadorna efter stormen.

 

Det är en speciell känsla att gå ut när stormen har bedarrat. Allt känns lite skörare. Det som finns kvar lite värdefullare. Känslan av litenhet känns såväl obehaglig som vördnadsfull.

 

Fredrik Lindström vinterpratade på juldagen och inledde med hur mycket han tyckte om att underkasta sig julen och dess traditioner. Att valen blir färre,  att man bara åker med på jultåget. 


http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=4828634

 

Samma sak med vädret. Underkastelsen är total. 

 

Hur som, rubriken handlar om att gå in när man går ut. Vad menar jag då med det? 

 

Jo, att en utomhusupplevelse kan göra att jag kommer längre in i mig själv, i min kärna. Om det nu är något jag eftersträvar, blir det något positivt. Att känna livet riva i kinderna av snålblåst och regn. 

 

Men imorse var jag inte redo att gå ut, jag ville fortsätta vara inne i julkokongen med rester, hyacinter och myskläder. Likväl gjorde jag det. 

 

Efter att ha säkrat att båten inte blåst omkull på sina stöttor och tagit hand om ett sönderblåst tält, satte jag mig - eller snarare gömde jag mig - bakom en husvägg och bara andades. Långa, djupa andetag och gav mig själv tillåtelse att gå in igen. Inte i huset, utan i mig själv.

 

Igår såg vi filmen "Bridesmaids", som stundtals var riktigt rolig. Men det finns en scen att både skratta åt och tänka lite närmare på. Huvudrollsinnehavaren är trött på sitt liv. Ingenting funkar. Då kommer en rätt jobbig och storvuxen nybliven vän hem till henne och mer eller mindre invaderar henne. Jag är livet! Säger hon och ger sig på huvudrollsinnehavaren. Du måste kämpa! 

 

Det blir vändpunkten. Med sensmoralen som jag skrivit om tidigare från Dalai Lamas ord om: Never, never give up!

 

Det är tillnärmelsevis inte lika roligt eller tankeväckande att återberätta detta märker jag. Så se filmen, om inte annat för den scenen.

 

Det jag vill säga är att nu när julen närmar sig sitt slut och de utåtriktade tillställningarna kanske trappas av, ge dig själv möjlighet till Dhyana, meditation och Swahdyaya, självstudier. Vad kan du lära om dig själv efter årets julfirande? Läs gärna mer om Swahdyaya nedan, det är en den fjärde av de Niyamas som Patanjali beskrev.

 

http://www.discover-yoga-online.com/swadhyaya.html

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Länkar